Senast uppdaterad: 10/21/2015
Mina Sidor
Språkhjälp [Hur fungerar det?]
 

Information om EU-migranter i Boden


Tiggande EU-migranter har tidigare varit ett storstadsfenomen men förekommer nu runt om i Sverige. Merparten är medborgare i Bulgarien och Rumänien och tillhör den etniska gruppen romer, en grupp som diskrimineras i sina hemländer och har små möjligheter till inkomster. Att tigga i Sverige är ett sätt att försörja sig själv och kvarvarande familj i sitt hemland. Här hittar du information om de utsatta EU-medborgare som finns i Boden

Lagligt att tigga på gatan
I Sverige är det inte olagligt att tigga på offentliga platser. Den fria rörligheten är en grundprincip som regleras av EU. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan ID-handling.

Kommunen har ansvar för akuta insatser
För personer som vistas här men inte är bosatta i Sverige har kommunen biståndsansvar när det gäller akuta insatser, så kallad nöd. En person som inte har för avsikt att söka arbete har inte rätt till långvarigt stöd, men däremot har den rätt till akuta insatser om behov uppstår och personen vänder sig till socialtjänsten. Sådan hjälp kan bestå av resa till hemlandets ambassad eller pengar till mat eller härbärge.

Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske efter ansökan och individuell prövning av sökandes behov. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar när det gäller barn. Även om en familj inte själv söker hjälp så har socialtjänsten genom bland annat genom uppsökande verksamhet ett ansvar att försäkra sig om att inte något barn far illa.

Frågor och svar om utsatta EU-migranter i Boden

Vad händer med den som saknar fast bostad om det blir aktuellt med avvisning?
Det finns alltid möjlighet att söka nödhjälp enligt socialtjänstlagen. Det kan till exempel vara hjälp med hemresa.

Har alla rätt att få en betald hemresa?
Nej, men alla EU-medborgare har rätt att söka nödprövning enligt socialtjänstlagen. Efter en individuell prövning kan man då få bistånd, till exempel för hjälp med hemresa. Men det är inte så att alla per automatik får rätt till hemresa.

Vilka lagar och regler gäller för EU-medborgare i Sverige?
EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, sin boendesituation eller hemresa.

För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under en längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning.

De EU-medborgare som försörjer sig genom att be om pengar på gator och torg anses oftast inte ha verklig möjlighet att få ett arbete och därför sträcker sig deras rätt att uppehålla sig i Sverige till tre månader.

Vilket ansvar har Bodens kommun i frågan om EU-medborgarnas situation?
Enligt socialtjänstlagen har Bodens kommun det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. För en person som inte är bosatt i Sverige men vistas här för besök, har vistelsekommunen endast ansvar för akuta insatser i nödsituationer.

EU-medborgare som vistas i Sverige utan att de uppfyller kraven för uppehållsrätt kan alltså ha rätt till akut hjälp från socialtjänsten. Akut hjälp beviljas om personen är i nöd och ingen annan kan sörja för personens nödbehov. Vad som är ett nödbehov avgörs efter en individuell bedömning och kan variera utifrån personens situation. Kost, logi, hemresa och annat som inte kan vänta kan ingå i den akuta hjälpen.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett särskilt ansvar för alla barn som vistas här. Vilka insatser som socialtjänsten ska ge avgörs alltid efter en bedömning i varje enskilt fall och den ska utgå från barnets bästa.

Vad gör kommunen åt EU-migranters och andras bosättningar på kommunal mark?
Bosättningar på kommunal mark där någon eller några personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk problematik, slagit sig ner är ingen ny företeelse.

Det nya som vi nu ser är grupper av arbetssökande EU-medborgare som kommer till Boden.  De försöker hitta platser att övernatta, kanske på naturmark eller i fordon på parkeringsplatser. I anslutning till dessa platser kan problem med nedskräpning med mera uppstå.

När det gäller bosättningar på kommunal mark görs en bedömning om deras vistelse eller uppställning av fordon påverkar säkerheten, såväl deras egen som andras, eller orsakar skador på fastighet eller egendom och försvårar för den verksamhet som bedrivs där. Därefter fattar vi beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas. Om det blir aktuellt med en avhysning från platsen kan det ske på olika sätt. Många gånger kan det räcka med att informera de boende om att platsen är olämplig för övernattning, men det finns även mer formella vägar att hantera en avhysning. Kommunen kan via Kronofogden begära att avhysning ska ske, det är dock så att Kronofogden måste ha personuppgifter på var och en som ska avhysas. Varje person måste ha ett individuellt beslut om avhysning. Detta kan innebära ett tidskrävande förarbete innan avhysning av flera personer i ett läger kan ske.

När det gäller uppställning av fordon på gatumark eller parkeringsytor på kvartersmark gäller de parkeringsbestämmelser som finns för platsen. Kommunens parkeringsvakter agerar utifrån dessa och det regelverk som gäller för offentlig parkering.

På privat/enskild tomt eller fastighet så har fastighetsägaren möjlighet att få hjälp med att flytta olovligt uppställda fordon. Man vänder sig då till kommunens tekniska förvaltning som med stöd av lagen om flytt av fordon kan agera.

Eftersom kommunen inte direkt kan påverka antalet EU-migranter som finns i Boden innebär en avhysning från en plats ofta att de bosätter sig någon annanstans.

Får man tälta var som helst i Boden?
Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus.

Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren.

I tätbebyggt och planlagt område måste man alltid inhämta tillstånd från markägaren, det gäller oavsett om det är privat eller kommunal mark. På vissa platser kan det dessutom finnas särskilda regler som gäller.

Hur hanterar Bodens kommun nedskräpning på tillfälliga boplatser?
Om vi ska kunna ingripa i lagens mening för att det uppstår sanitära problem måste det vara risk för människors liv och hälsa. Det måste bedömas i varje enskilt fall.

Vad gör Bodens kommun på längre sikt för att hjälpa den här gruppen människor?  
Kommunen har inte möjlighet att stå för boende på skattebetalarnas bekostnad, men kan bistå genom stöd till exempelvis frivilligorganisationer av olika slag eller genom att samordna insatser för att få en samlad bild av vilken hjälp som kan erbjudas. Det kan vara så att det ur detta samarbete kan komma lösningar som bättre kan tillgodose behov av mat, tillgång till toaletter, dusch och trygg sömn.

Vad görs på andra nivåer för att förbättra situationen?
Inom SKL, Sveriges kommuner och landsting, pågår ett arbete med en nationell handlingsplan med syfte att gruppen utsatta EU-medborgare i Sverige ska kunna få ett förstärkt och långsiktigt stöd samt för att påverka och förbättra situationen för gruppen i sina hemländer. SKL och deltagande kommuner menar att detta också måste vara en fråga för nationell och internationell nivå.

Regeringen utsåg i början av 2015 en nationell samordnare för utsatta EU-medborgare. Dennes uppdrag är att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EU-medborgare. Syftet är att ge aktörerna stöd i deras arbete med att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för samverkan och förbättra situationen för målgruppen.

Sverige samarbetar också med Rumänien med fokus på att förbättra situationen för utsatta barn. Det handlar om utbyte av kunskap, välfärdsmodeller, förskolefrågor, socialtjänstfrågor och utbildningsfrågor som är viktigt för barn och deras familjer för att skapa en dräglig tillvaro.

Samarbetet handlar också om Rumäniens användning av EU-medel av strukturfonder. Landet hade för bara några år sedan en låg användningsnivå. Vid 2014 års slut hade landet använt mer än 50 procent och har en målsättning om att komma upp till 80 procent under 2015.

Vad kan jag som Bodensare göra för att hjälpa utsatta EU-medborgare?
Du kan kontakta någon av de kyrkor eller organisationer som organiserar frivilligt hjälparbete.


Genvägen