Senast uppdaterad: 10/16/2017
Mina Sidor
Språkhjälp [Hur fungerar det?]

Vanliga frågor och svar


Här har vi listat ett dussin vanliga frågor om familjehemsvård. Hittar du inte svar på just din fråga? Hör gärna av dig.

 

 

Fråga 1: Vad förväntas av mig som familjehemsförälder om ett barn eller ungdom ska placeras hos oss?

Svar: Att som familjehem hjälpa ett barn till en god uppväxt och utveckling genom att ge kärlek, omsorg och trygghet i vardagen är ett mycket viktigt uppdrag. I och med en familjehemsplacering övergår den dagliga omsorgen och det vardagliga beslutsfattandet från vårdnadshavaren till familjehemsföräldrarna. Med det menas regler som gäller mat- och sovtider, fickpengar, läxläsning och fritidsaktiviteter. Familjehemmet sköter kontakterna med skolan, förebyggande hälsovård, sjukvård och tandvård.

Som familjehem bör man vara beredd på både med och motgångar. Familjehem berättar ofta om belöningen när barnets kaos övergår i stunder av trygghet. Barnet testar ofta sin nya familj för att få reaktioner. Då behövs ett stort hjärta och en stor famn, tid och mycket kärlek!

Fråga 2: Hur går det till när ett barn ska flytta in i ett familjehem?

Svar: När ett barn ska placeras i familjehem informeras familjehemmet i ett tidigt skede om anledningen till placeringen, barnets behov, en bedömning om hur länge barnet bör vara placerat, på vilket sätt föräldrarna kommer att vara delaktiga under placeringen m.m. Endast den information som är nödvändig för att klara av uppdraget får lämnas till familjehemmet. När socialnämnden fattar beslut om att placera barn i familjehem ska ett särskilt avtal upprättas där bland annat ersättningar för arvode, omkostnad och placeringstid regleras. Familjehemssekreteraren upprättar avtalet som undertecknas av både familjehemmet och företrädare för socialnämnden. Avtalet gäller mellan familjehemmet och socialnämnden och familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till någon annan. 

Fråga 3: Hur ofta träffas familjehemmet och socialtjänsten?

Svar: Socialnämnden är skyldig att noga följa hur det går för barnet under hela familjehemsplaceringen. Det är vanligt att kontakten mellan familjehemmet och socialtjänsten är intensivare i början av en placering för att sedan plana ut något. Som familjehem har man en familjehemssekreterare att vända sig till i stort och smått och som ger familjehemsföräldrarna löpande råd och stöd. Det är också viktigt att barnets socialsekreterare ser barnet i sin vardagsmiljö för att få en bild av samspelet mellan familjemedlemmarna. Ambitionen är att barnets socialsekreterare ska ha kontakt med barnet/ungdomen minst fyra gånger per år. Uppföljningen ska omfatta besök och samtal och var 6.e månad ska barnets socialsekreterare lämna en skriftlig rapport till socialnämnden. 

Fråga 4: Vad gör en familjehemssekreterare?

Svar: Som familjehem kommer du att vara i kontakt med många personer och funktioner som alla arbetar för att placeringen ska gå så bra som möjligt. Familjehemssekreteraren är den av socialnämndens representanter som har den huvudsakliga kontakten med er som familjehemsföräldrar. Familjehemssekreteraren ger familjehemmet löpande råd och stöd i uppdraget, kallar till möten och kan vid behov fungera som en länk till barnets socialsekreterare. Familjehemssekreteraren upprättar och har hand om familjehemsavtalet och den ekonomiska ersättningen.

Fråga 5: Vad gör en socialsekreterare?

Svar: Barnets/den unges socialsekreterareansvarar för vården i familjehemmet och är den som håller kontakt med barnet och dess föräldrar. Ambitionen är att socialsekreteraren ska träffa det placerade barnet minst fyra gånger per år. Socialsekreteraren är ansvarig för uppföljningar och beslut om umgängesbegränsningar i vissa fall. Socialsekreteraren utreder och arbetar efter dokumentationssystemet BBIC – Barns behov i centrum.

Fråga 6: Förväntas familjehem ha någon kontakt med barnets föräldrar?

Svar: Ja det är en viktig uppgift för familjehemmet att stödja barnets relation till sina föräldrar, syskon och släktingar men det är socialsekreteraren som ansvarar för att möjliggöra en god och trygg kontakt mellan familjehemmet, barnet och nätverket. Ibland är den kontakten avgörande för barnets fortsatta utveckling och att familjehemsplaceringen ska vara bra för barnet. Det är viktigt att komma ihåg att även föräldrarna sörjer över att barnet flyttat och ofta känner sig misslyckade. En god kontakt med föräldrar kan också bidra till barnets förståelse av varför man inte kan bo med sina föräldrar.

Fråga 7: Vilket ansvar har föräldern/vårdnadshavaren?

Svar: Vårdnadshavaren behåller den juridiska vårdnaden under tiden som barnet är familjehemsplacerat. Det betyder att det är vårdnadshavaren som måste godkänna om att söka pass, sjukvård som ej är akut, söka barnpsykiatrisk behandling, LSS-ansökan, tillåta barnet att pierca eller tatuera sig, välja skola eller besluta om barnets kontakt med för barnet viktiga personer.

Fråga 8: Vilket ansvar har god man eller ställföreträdande vårdnadshavaren (SFV)?

Svar: I de fall ungdomen har en god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV) behåller denne det juridiska ansvaret över barnet fram till han/hon fyller 18 år.

Fråga 9: Gäller några försäkringar?

Svar: Alla familjehem måste själva se till att det placerade barnet omfattas av deras hemförsäkring. Skulle det hända något ersätter kommunen med belopp motsvarande självrisken. Alla barn som är placerad av Bodens kommun är olycksfallsförsäkrade. Familjehemsföräldrar omfattas inte av kommunens försäkring avseende olycksfall eller arbetsskada då man inte är anställd utan utför ett personligt uppdrag. Familjehemmet kan därför behöva komplettera sitt försäkringsskydd.

Fråga 10: Blir man rik av att ställa upp som familjehem?

Svar: Nej. Däremot kan det vara berikande att ställa upp för andra människor. Som uppdragstagare får man arvode och omkostnadsersättning som utbetalas månadsvis. Ersättningarna är baserade på Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer.

Arvodet är den ersättning familjehemmet får för det uppdrag man utför. Ersättningen varierar utifrån barnets ålder och den insats uppdraget kräver. Arvodet redovisas som inkomst i deklarationen. Arvodet är en skattepliktig inkomst och beskattas som inkomst av tjänst, det är sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Ett uppdrag berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem är man uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställd.

Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför, exempelvis kostnader för mat, kläder, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. Man får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger 5 000 kronor. Den del som understiger 5 000 kr kompenseras familjehemmet för av kommunen. 

Fråga 11: Vad händer när barnet ska flytta hem?

Svar: Om skälen för att barnet är placerat i familjehem upphört ska barnet flytta tillbaka till sina föräldrar. Barnets socialsekreterare gör först en särskild utredning för att säkerställa att föräldrarna kan tillgodose barnets behov av omsorg och socialnämnden fattar därefter beslut. Under hela hemflyttningsprocessen och en tid efteråt har familjehemmet stöd av familjehemssekreteraren. Det är inte ovanligt att familjehem har en livslång kontakt med ett barn som tidigare varit placerad i familjen.

Fråga 12: Jag är intresserad av att bli familjehem åt Bodens kommun! Hur gör jag?

Svar: Vad kul! Kontakta en familjehemssekreterare antingen via epost familjehem@boden.se eller skriv ut en intresseanmälan och skicka in till oss (intresseanmälan). Vi gör vårt bästa för att höra av oss så fort vi kan men ibland tar det några veckor. 

 


      

   

    


Genvägen