Senast uppdaterad: 03/09/2017
Mina Sidor
Språkhjälp [Hur fungerar det?]

Att skriva sig till läsning, ASL


ASL i Boden
Arbetssättet ”att skriva sig till läsning” bygger på kunskapen att det faktiskt är lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa. Lärarna ser hur duktiga berättare barnen blir och hur stolta de är över att andra kan läsa deras berättelser.

Vid datorn kan eleverna koncentrera sig på berättandet.
Tillsammans, två och två, skapar de fantastiska historier fast de inte har lärt sig läsa än.

Barnen skriver till att börja med på ”spökskrift”, för att få skrivflyt. Det blir vilka bokstäver som helst i en långa rader, eller några bitar som bildar till synes obegripliga meningar med punkt mellan.

Barnen som har skrivit spökskriften läser den sen ur minnet för läraren som renskriver texten inunder. Texten läser de sen högt för varandra och i klassen.

Texterna blir många och långa med bilder de ritar och målar. Det blir böcker, väggtidningar, bloggar eller nyhetsbrev som föräldrarna kan ta del av.

Finns det datorer till alla?
Nej, bara några per klass. Men arbetet organiseras så några barn börjar med att rita sin berättelse, några börjar skriva på dator och andra gör andra uppgifter.

Med talsyntes blir det ännu bättre.
Barnen hör bokstavsljudet, ordet och meningen när de skriver. Alla barn lär sig inte läsa lika snabbt, men många fler blir goda läsare genom att skriva sig till läsning på datorn.

Det känns roligt att så många barn i Boden lär sig använda datorn i ”skriva sig till läsning”. Det kommer de att ha nytta av längre fram.

Erica Lövgren och Ann-Christine Forsberg

Att datorn ska in i skolarbetet står klart.
Enligt Läroplanen Lgr11 ska elever i årskurs 1-3

få lära sig  – skriva för hand och på dator
  – skapa texter där ord och bild samspelar
  – skapa texter som kombinerar ord och bild, till
     exempel film, interaktiva spel och webbtexter
  – använda bilder och andra hjälpmedel som kan    
     stödja muntliga presentationer och muntligt    
     berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare
  – fotografera och överföra bilder med hjälp av datorprogram

Så här började vi ASL i Boden.

På uppdrag från skolledningen skrev skoldatateksgruppen en projektbeskrivning. En styrgrupp med utbildningsledaren, IT-ansvarig, två rektorer och skoldatateksgruppen utsågs. Styrgruppen beslutade om hur satsningen skulle gå till.

  1. Alla lärare fick en inbjudan till information om ASL
  2. De som var intresserade av nätverket fick anmäla intresse via rektor
  3. Kick-on med Erica Lövgren
  4. Nätverksträffar med uppgift att läsa och göra
  5. Start med nya i nätverket, Erica + egna träffar
  6. Fortsättningsföreläsning med Erica
  7. Handledning i klassrummet och i arbetslag
  8. Nätverksträffar och fortsatt handledning i klasser
  9. "Nya ASL-lärare" får introduktion genom handledning

ASL-nätverk
I studiecirkelform lärde vi oss arbetsmodellen via litteratur, föreläsningar och praktiskt arbete. På nätverksträffarna har vi delat med oss av våra erfarenheter. Mer information om nätverket och planeringen för våra  träffar i Skrivboden   Öppnas i nytt fönster  
Efter projekttidens slut håller skolledare på respektive skola i asl-nätverket för sin skola.

Erfarenheter

Fantastiska saker händer ute i klasserna. Lärarna sporrar varandra och hittar på kluriga skrivuppgifter som barnen tar på fullaste allvar. De kommunicerar med både utomjordingar och spöken. Samarbetet mellan både lärare och elever utvecklas hela tiden.

Kul kan det vara att höra lärare stöna över hur jobbigt" det är med ASL
"Jag hinner knappt komma till jobbet så möts jag av ivriga barn som vill logga in och börja skriva"

Under tiden också många utvecklingsområden.

  • Antalet datorer räcker för det mesta, men en ensam lärare har svårt att klara en hel klass ensam i skrivarbetet.
  • Det finns risk för att elevernas producerade texter inte kommer till användning i fortsatt skolarbete, att de "blir klara och undanlagda" medan övrigt skolarbete fortsätter på annat vis.
  • Det finns en farhåga i att eleverna inte får den finmotoriska träningen de behöver inför skrivträningen. Kommer de att få den mängdträning som behövs för att lära sig skriva riktigt bra för hand? 
  • Kan lärarna använda tekniken så att elevernas produktioner blir bra presenterade.

Dessa och andra frågor lyfter vi i handledningarna med arbetslagen ute på skolorna.

Varför detta projekt?

Satsningen beror dels på att arbetsmodellen gett goda resultat där den prövats och dels på att den visat sig fungera bra för elever med som har problem med motorik och perception. Vi ser ASL som ett arbetssätt, ett förhållningsätt när barn ska lära sig läsa och skriva.

Datorn är ett skrivverktyg som överbryggar många hinder. Med datorn som skrivverktyg kan de yngsta eleverna utveckla sitt skriftspråk utan att den motoriska utvecklingen lägger hinder. I Boden finns dessutom program för ljudning och uppläsning på alla skoldatorer.

Målet är att 
- alla elever ska ha kommit igång med sin läsning i dec. i åk 1
- ge elever tidig digital kompetens och tillgång till tidsenliga lärverktyg
- tidigt förebygga läs- och skrivsvårigheter

Arne Tragetons böcker

Det startade med norrmannen Arne Tragetons forskning  

I sin bok "Att skriva sig till läsning" beskriver han hur arbetet går till. Det handlar om datorskrivning, men framförallt om allt de hinner med när de slipper kämpa med bokstavsformandet samtidigt som de ska få fram sitt berättande. Med datorn går det mycket lättare, eftersom bokstäverna redan finns färdiga på tangentbordet. På hans webbplats finns länkar till forskning i Norden och i framförallt i USA.

Skoldatateket stöder arbetsmodellen som innebär att de yngsta eleverna använder datorns tangentbord istället för penna när de lär sig skriva. De skriver på tangentbordet och "ljudar" sig till läsning. I skolan ska eleverna erbjudas en tidsenlig utbildning och då ingår digital kompetens. Under två år hade Skoldatateket projektmedel för att dra igång arbetet. Efter projekttidens slut ska skolledarna samla till nätverksträffar på den egna skolan och i kommunen.

Många barn kan redan läsa och skriva när de börjar skolan, medan andra får kämpa i många år och ändå inte nå målen. Att ha läs- och skrivflyt är viktigt för självkänslan och en förutsättning för ett lyckosamt skolarbete. På Skoldatateket ser vi så ofta hur elever lyckas lära sig läsa genom att skriva på dator, att vi inte längre tvekar på metoden.

Mona Wiklander i Sandviken säger att alla elever nu lär sig läsa och att specialpedagogen kan ägna sig åt matematikstöd istället för att reparera läsning och skrivning. Så vill vi att det ska vara i Boden också.

I Sollentuna pågår ett forskningsprojekt med iWTRÖppnas i nytt fönster (Integrated Write to Read) i alla ämnen, men framför allt i  svenska och matematik. De har fått mycket goda resultat på Nationella proven i åk 3.


Genvägen