Avfallstrappan

Avfallshierarkin, avfallstrappan är antagen av EU och är den modell vi inom avfallshantering har att förhålla oss till. Den anger hur vi ska prioritera när det gäller behandling av avfall. Trappan består av fem steg där vi ska eftersträva att klättra så högt upp i trappan som möjligt. När vi tar hand om vårt avfall på rätt sätt leder det till att avfallet kan minimeras och återvinnas, det sparar både energi och naturresurser.

Gemensamt kan vi göra mycket för miljön. Börja alltid med att fundera på om någon annan kan ha glädje av det du tänkt kasta och lämna i första hand till återbruk. Du kan lämna på återvinningscentralen eller till någon av secondhandbutikerna. Det gäller även spisar, kylar, frysar, brödrostar m m. När du behöver köpa något, kan du tänka dig köpa återbruk? 

 

1. Minimera

I första hand ska vi se till att skapa så lite avfall som möjligt. Varje nyproducerad sak har orsakat stora mängder "osynligt" avfall. En mobiltelefon till exempel har orsakat ca 85 kg avfall när den tillverkades, en laptop ca 1 500 kg. Därför ska vi tänka till två gånger innan vi gör inköp. På så sätt sparar vi på jordens resurser och undviker att farliga ämnen sprids i naturen. 

Tips för att minimera ditt avfall:

• Tänk efter innan ett köp om du verkligen behöver varan.
• Släng mindre mat - använd resterna och kontrollera om maten är dålig eller inte innan du slänger den. Mat håller oftast längre än bäst-före-datum anger.
• Använd tygpåsar eller återanvänd plastpåsar när du handlar.
• Köp refill om det är möjligt.
• Ge bort upplevelser istället för saker.
• Handla produkter som har lång hållbarhet och kan repareras.
• Laga saker istället för att slänga och köpa nytt.
• Sätt upp en nej-tack-till-reklam på postlådan.
• Låna eller hyr sådant som du bara behöver använda enstaka gånger.

2. Återanvända

Ibland har vi inte längre användning för våra saker. Kanske har vi vuxit ur våra skor eller slutat med en hobby? En sak som du vill bli av med kan vara just vad någon annan letar efter.  Återanvänd dina prylar till exempel genom att ge dem till någon som behöver dem, lämna dem till second hand, gör om till något annat (kallas återbruk) eller sälj dem. Framställning av textilier, elektronik, glas och porslin kräver stora resurser av miljön. Och när du vill köpa något kanske du kan hitta något att återbruka från second hand, det sparar både på miljön och i plånboken.

3. Återvinna

När saken är uttjänt och inte går att reparera eller på något sätt återanvända så ska materialet återvinnas. Ett bra exempel är att återvinna förpackningar. Genom att lämna förpackningarna till återvinning kan de bli nya förpackningar och vi sparar på jungfrulig råvara.
Även annat än förpackningar kan materialåtervinnas, men tänk på att inte blanda förpackningsmaterial med annat av samma material. Det är företagen som satt förpackningarna på marknaden som ska ta ansvaret och kostnaden för att se till att det blir nya förpackningar. Det funkar inte om vi slängt kastrullen bland metallförpackningar eller tvättbaljan bland plastförpackningarna. 
I Bodens kommun komposterar vi inte, utan matavfallet gör vi biogas av. 

Producentansvar gäller förutom förpackningar även på batterier, bilar, bildäck, elektronik och läkemedel. 

4. Energiutvinning

Om materialet inte kan återvinnas ska det förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme. 

5. Deponera

Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi). Det är det sämsta alternativet och den sista lösningen som vi på alla sätt ska försöka undvika.
I Sverige deponeras mindre än 1% av hushållens avfall.