Fyll diskmaskinen
Försök att inte köra halvfull maskin, vänta hellre tills maskinen är fylld innan du startar en diskning.
Var sparsam med varmvattnet
Spola inte av disken i varmt vatten, oftast räcker det med att skrapa av matresterna i stället.
Var sparsam med vattnet vid handdisk
Handdiska om möjligt endast sådant som inte tål maskindisk och handdiska aldrig under rinnande vatten, där mycket energi rinner bort. Vid handdiskning under rinnande vatten går det åt 2 till 3 gånger så mycket energi än vid diskning med diskmaskin. Om du måste handdiska bör du använda balja för sköljning, för att minimera energispillet.
Investera i ny energieffektiv kyl, frys och diskmaskin
En gammal frys kan vara en väldigt stor del av ett hushålls energianvändning. På grund av detta är det viktigt att välja energisnåla alternativ när du ska köpa nya vitvaror. Genom att välja en energisnål maskin kan totalkostnaden bli lägre, även om apparaten inte är den billigaste. Majoriteten av dagens vitvaror är energimärkta från A++ till G, där A++ är bäst.
Avfrosta frysen
En isbelagd frys drar mer energi, så frosta av frysen med jämna mellanrum. Två gånger per år är lagom.
Håll rent bakom kyl och frys
Se till att hålla baksidan av kylen och frysen rent. Damma av regelbundet för att motverka att pressa kylaggregatet till att jobba hårdare.
Ställ in rätt temperatur för kyl och frys
Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen rekommenderas +5°C och i frysen -18°C. Varje extra grad ökar energianvändningen med ca 10 % för kylen och 6 % för frysen.
Håll tätt
Se till att dörrar och lock på kylen/frysen sluter tätt ordentligt. Kontrollera att gummilisterna är hela med jämna mellanrum och byt ut dessa när de går sönder.
Låt maten svalna
Låt maten svalna innan du sätter in den i kylskåpet, annars går det åt onödig energi åt att kyla ner den varma maten. Vill du snabbt kyla ner maten kan du ställa ner det varma kärlet i kallt vatten en stund.
Hushåll med kylan
Tina fryst mat i kylskåpet så tar du tillvara på kylan.
Fyll frysen
Bunkra upp med mat i frysen så att den blir fylld. En full frys drar mindre el än en tom.
Använd vattenkokare
Använd vattenkokare eller kaffebryggare för att värma vatten, dessa är mer effektiva än spisen.
Välj rätt ugn
Även dimensionen av ugnen har betydelse, välj en ugn som inte är onödigt stor. Vidare är glaskeramikspis att föredra före äldre spisvarianter med traditionella plattor.
Använd mikron effektivt
Idag används mikrovågsugnen flitigt i våra hem. Vid uppvärmning av färdiglagade rätter samt tillagning av mindre matportioner är mikrovågsugnen ett bra alternativ. En tumregel är att mikrovågsugnen ska användas när du lagar få portioner (färre än fyra). Defrostfunktionen där maten tinas är dock inte optimalt då det ur energisynpunkt är bättre om detta görs i kylen.
Maten vi äter
Den största delen av hushållens klimatpåverkan kommer från maten vi äter. Det beror till stor del på att vi äter mycket kött och mejeriprodukter i Sverige. Utsläppen från livsmedel har ökat med 20 procent sedan 1990.
Det finns flera faktorer som påverkar hur miljövänlig och hållbar maten är, men i detta stycke tar vi endast upp energi- och klimatpåverkan. Inom livsmedelsproduktionen används stora mängder fossila bränslen, bland annat som drivmedel i traktorer, för transporter av varor, för torkning av spannmål och för tillverkning av konstgödsel. De riktigt stora utsläppen kommer dock från andra processer i jordbruket och utgörs av metangas och lustgas. Metan bildas i idisslarnas magar och lustgas bildas i jorden genom biologiska processer. Att lustgasutsläppen blir stora beror på de stora mängder kväve som tillförs marken i form av konstgödsel, växtrester och stallgödsel.
Ät mer grönsaker och mindre kött
Konsumtion av kött tär mycket på miljön då det krävs stora mängder foder, vatten och energi att producera. Stora mängder av den energi som djuren får i form av foder går förlorad i djurens metabolism. Exempelvis krävs cirka 7 kg foder i grisproduktionen för att producera 1 kg griskött, vilket innebär att alla utsläpp från produktionen av fodret koncentreras på 1 kg kött. Till detta kommer växthusgasutsläpp från gödsel och i idisslarnas fall stora mängder av växthusgasen metan från fodersmältningen. Olika djurslag är olika bra på att omvandla foder till kött. Bäst är fisk och kyckling, följt av gris, lamm och nöt.
Animaliska produkter (såsom kött, mjölkprodukter och ägg) står för 20 procent av de globala växthusgasutsläppen. I Sverige har konsumtionen av kött ökat med 50 procent sedan 1990 och vi äter nu i snitt ungefär 50 kg kött per person och år. Att byta ut en eller ett par kötträtter i veckan är en bra början och bidrar till minskad klimatpåverkan. Idag finns det många vegetariska produkter som påminner om kött men som har mindre påverkan på miljön. Kanske är du också en person som klassar sig som flexitarian – det vill säga en person som medvetet minskar sin konsumtion av kött utan att avstå helt?
Minska matsvinnet
Förutom att äta mer vegetariskt är det viktigt att sluta slänga så mycket mat som vi gör idag. Hushållen står faktiskt för den största delen av matsvinnet och i snitt slänger varje svensk 80 kg mat per år. En rapport från Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket visar att vi kan halvera utsläppen från vår livsmedelskonsumtion om vi blir bättre på att äta upp all mat vi köper.
