Hälsofrämjande och funktionsbevarande arbetssätt

Rehabiliterande förhållningssätt

Ett rehabiliterande förhållningssätt fokuserar på att äldre kan återta eller bevara funktioner – fysiskt, psykiskt och socialt. Åldrandet ses inte enbart som nedgång, utan som en fas i livet med fortsatt möjlighet till delaktighet och självbestämmande.

Principer

• Individfokus: utgå från personens egna mål.
• Funktion före sjukdom: stärk självständighet och livskvalitet.
• Helhetssyn: fysiska, psykiska och sociala aspekter samverkar.
• Självbestämmande: äldre ska ha inflytande över sin vardag.

Så arbetar vi

• Rehabiliteringsplaner tas fram och följs upp.
• Personal utbildas för att motivera och stärka delaktighet.
• Miljön anpassas för att uppmuntra aktivitet.
• Kommunikation med äldre och närstående är tydlig och respektfull.

Resultat

• Ökad självständighet och bättre livskvalitet.
• Färre onödiga vårdinsatser.
• Bevarad värdighet och självkänsla.

Att stödja utan att ta över

Nyckeln är att ge stöd utan att ta över. När den äldre får göra det som är möjligt själv bevaras funktioner som annars riskerar att försämras.

Exempel i vardagen

• Träna gång till toalett, kök eller matsal.
• Stöd vid personlig hygien.
• Kläder förberedda så att individen kan klä sig själv.
• Påminnelser om toalettbesök.
• Vardagliga samtal för språkträning.
• Daglig munvård.
• Rörelseträning, som att sitta på sängkanten.
• Uppmuntra aktiviteter som känns meningsfulla.

Funktionshöjande insatser

Vid tillfälliga funktionsförluster, exempelvis efter stroke eller sjukhusvistelse, används funktionshöjande arbetssätt för att återfå förmågor. Detta kan innebära styrke-, balans- eller gångträning under handledning av legitimerad personal.

Kontrakturprofylax

Om leder inte används kan rörligheten minska, vilket leder till kontraktur (stelhet och felställningar). Därför är rörelse och belastning avgörande.

Exempel på åtgärder

• Ligga en stund på mage för att sträcka höftböjar.
• Anpassa hjälpmedel för att bevara rörlighet.
• Använda signeringslistor för att säkerställa genomförande.

Målet är att förebygga försämring och stärka självständighet, både fysiskt och psykiskt.

ADL som grund i omsorgen

Syftet med ADL-bedömning

• Personcentrerad omsorg.
• Tidig upptäckt av funktionsnedsättning.
• Bättre planering och uppföljning av vården.
• Stöd för närstående.
• Underlag för forskning.

Vanliga aktiviteter i ADL

Hygien, påklädning, måltider, rörlighet, toalettvanor och läkemedelshantering.

I praktiken

Rehabilitering kan ske i hemmet, i grupp eller i särskilda lokaler. Undersköterskor kan efter instruktion eller delegering utföra delar av träningen.

Reflektionsfrågor

För personal

• Hur håller ni fokus på funktionsbevarande arbetssätt?
• Får ni stöd från rehabpersonal?
• Är insatser dokumenterade och uppföljda?

För chefer och legitimerad personal

• Hur främjas en kultur där funktionsbevarande är norm?
• Får medarbetare rätt stöd och utbildning?
• Följs ordinationer upp på rätt sätt?

För närstående

• Får din anhörig möjlighet att vara aktiv?
• Stöds återhämtning efter sjukdom?
• Främjas självständighet i vardagen?