Nyheter
Boden – en attraktiv och hållbar kommun
Bodens kommun har under många år legat långt fram i miljöarbetet. Numera talar kommunen om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I den nya strategiska planen slås det fast att kommunen senast 2020 ska ha en handlingsplan för att uppfylla sin del av FN:s globala mål för utveckling, Agenda 2030.
Bodens kommun avser att fortsätta ligga i framkant, både vad gäller miljöarbete och arbetet med den sociala hållbarheten. Det är viktigt för att nå våra tillväxtmål.
Kommunfullmäktige har beslutat att det senast 2020 ska finnas en handlingsplan som redogör för hur Bodens kommun ska uppfylla sin andel av Agenda 2030. Därmed bygger kommunen vidare på sin lokala hållbarhetsmodell, som i sin tur syftar till att stödja en långsiktig och hållbar tillväxt.
Mycket hänger på att den kommunala organisationen drar åt samma håll. Vårt lokala arbete samordnas via Rådet för trygghet och hälsa. Där finns representanter för alla förvaltningar, men även för Bodenbo, Företagarna och Polisen. Ordförande i Rådet för trygghet och hälsa är kommunalrådet Johan Gröhn.
Bodens kommun är ett av de samhällen som undertecknat EU:s borgmästaravtal. Det innebär ett åtagande att minska de lokala utsläppen och stärka motståndskraften mot klimatförändringar. Som ett led i arbetet har de lokala miljömålen setts över och nu pågår en inventering av lämpliga indikatorer.
Ett av målen är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 %, räknat från år 2005 till 2030. Miljöaspekterna ska beaktas bland annat vid arbetet med samhällsplanering och transportplanering. Det återkommer inte minst i arbetet med fördjupad översiktsplan, som pågår just nu.
En annan aspekt av lokal hållbarhet är att sträva efter ökad andel ekologiska och närproducerade livsmedel i kommunens kostverksamhet. Det ger också möjlighet till utveckling på landsbygden och bidrar därmed till kommunens tillväxtmål.
Kommunen har ökat andelen närproducerad mat till 38 %. Det innebär att behovet av transporter minskar och att odlare i närområdet får ökade möjligheter till avsättning för sina produkter. Andra pågående aktiviteter är att bygga ett livsmedelskluster och att ge även mindre producenter möjlighet att leverera till kommunens skolor, förskolor och äldreboenden. Detta görs genom en förändrad modell för upphandling av så kallade skafferiavtal.