en hög med sopor och en traktor som lastar sopor.

Det innehåller bodensarnas soppåsar 

Under en vecka i oktober gick Bodens kommun igenom innehållet i drygt två ton brännbart restavfall och matavfall från hushållen i Boden. Den visade att två tredjedelar av innehållet i soppåsarna är felsorterat. "Vi vill främst få bort plastförpackningarna ur det brännbara restavfallet. Fler förpackningar behöver återvinnas", säger Maria Nyström, chef för avfallsenheten på Bodens kommun. 

 Under vecka 42, 17-23 oktober 2022, genomförde Bodens kommun en plockanalys på bodensarnas matavfall och brännbara restavfall. 1040 kilo brännbart avfall och 1142 kilo matavfall från villor och lägenheter plockades ut för att sorteras upp i fraktioner och vägas. 

Samma vecka genomförde Lumire och Pireva plockanalyser i Luleå och Piteå. Analyserna utfördes av AMP Sverige AB, som specialiserat sig på just plockanalyser av olika typer av avfall. 

Plockanalysen genomfördes för att ta reda på hur bodensarna sorterar sitt avfall, jämföra med resultatet från föregående plockanalys 2015 och andra orter och att identifiera förbättringsområden. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet och framtagandet av en ny avfallsplan. 

Plockanalys1

Här är resultatet 

  • Bodensarna är lite sämre på att sopsortera än lulebor och pitebor. I våra soppåsar är 38,8 procent av innehållet rätt sorterat, i Luleå 43,2 och i Piteå 39,5. Ungefär en tredjedel är förpackningar och en knapp fjärdedel är matavfall. I det brännbara restavfallet förekom även kanyler, ficklampor, hörlurar, mediciner, impregnerat trä, mobilladdare, miniräknare och brandvarnare. 
  • 96 % innehållet i det bruna avfallskärlet för matavfall är rätt sorterat. Men förutom matavfall och trädgårdsavfall så hittades även plastpåsar, kattsand, kläder, blöjor, trä, disktrasor, dammfilter, hundbajs, tvättservetter, batterier och förpackningar i kärlen för matavfall. 
  • Bodensare, lulebor och pitebor är bättre på att sopsortera än svenskar i snitt. Svenska villahushåll har i snitt 37 procent rätt avfall i soppåsarna och lägenhetshushåll 35 procent rätt.   
  • Bodensarna kastar majoriteten av sina plastförpackningar (54%) i soppåsen. 
  • Ett halvt kilo ätbar mat per familj och vecka kastas bort. 
  • Bodensarna är bra på att sortera ut farligt avfall och annat som hör hemma på ÅVC, bättre än lulebor, pitebor och rikssnittet. 
  • Bodensarna slänger mindre i sina avfallskärl nu än 2015 och mindre än rikssnittet. 

plockanalys5

Vanligaste missen 

Det största och vanligaste felet bodensarna gör är att de ofta slänger förpackningar i sitt brännbara avfall, särskilt plastförpackningar och pappersförpackningar. Nästan en tredjedel av innehållet i soppåsarna, sett vikten, består av förpackningar. 

– Jag är inte förvånad, men givetvis önskar vi att alla bodensare sorterar rätt. Vi vill främst få bort plastförpackningarna ur det brännbara restavfallet. Fler förpackningar behöver återvinnas, säger Maria Nyström, chef för avfallsenheten på Bodens kommun. 

Den ovanligaste missen är att slänga farligt avfall i brännbart, här verkar det mesta hamna rätt, det vill säga på återvinningscentralen eller i rätt kärl i soprummet om fastighetsägaren tillhandahåller det. 

När man jämför resultatet från plockanalysen med statistik från förpackningsinsamlingen framgår det att bodensarna kastar mer än hälften (54 %) av sina plastförpackningar i brännbart restavfall, i stället för i förpackningsinsamlingen på återvinningsstationen där det hör hemma. 31 procent av pappersförpackningarna och 29 procent av metallförpackningarna slängs också felaktigt i kärlet för brännbart restavfall. När det gäller glasförpackningar blir det sällan fel, hela 97 procent av glaset sorteras och slängs rätt. 

sorteringsgrad förpackningar2

Brännbart restavfall 

I de gröna avfallskärlen för brännbart restavfall är 38,8 procent av innehållet (i vikt) rätt sorterat brännbart restavfall och den siffran är oförändrad sedan 2015. Här hamnar även stora mängder förpackningar och tidningar, 29,5 procent, (villor: 27, lägenheter: 33) –  det är ett kilo förpackningar varje vecka. 23,1 procent av soppåsens innehåll är matavfall (villor: 24, lägenheter: 22) och 8,5 procent är material som egentligen borde ha lämnats till återvinningscentralen (villor: 10, lägenheter: 6).  

Restavfall cirkeldiagram

I det brännbara restavfallet förekom även kanyler, en stavmixer, ficklampor, hörlurar, mediciner, impregnerat trä, mobilladdare, miniräknare och brandvarnare. Men totalt blev det bara 0,2 procent elektronik och knappt mätbara mängder farligt avfall. 

– Budskapet att farligt avfall inte ska slängas i brännbart har nått fram. Det verkar sorteras rätt, säger Maria Nyström. 

Ett genomsnittligt hushåll i Bodens kommun slänger 3,3 kg/vecka i restavfallskärlet (169 kg/år). Av det är två kilo fel; nästan ett kilo förpackningar och 0,8 kilo matavfall.  

– Vi vill minska mängderna som går till förbränning, både för miljöns skull och för kostnaden. Förbränning är det näst sämsta sättet att hantera sitt avfall, efter deponi, säger Maria Nyström. 

I jämförelse med Luleå och Piteå har bodensarna minst andel rätt sorterat brännbart restavfall i soppåsarna (38,8 procent), även om skillnaderna är små. I Luleå är det 43,2 procent rätt och i Piteå 39,5 procent. Det är ungefär lika stor andel förpackningar i allas soppåsar, men bodensarna är bäst på att inte slänga farligt avfall och annat som hör hemma på ÅVC i soporna. Bodensarna slänger mer matavfall i brännbart restavfall (23 %) medan Luleå och Piteå ligger kring 17 procent. 

Jämfört med rikssnittet ligger Boden, Luleå och Piteå på liknande nivåer, men snäppet bättre. En vanlig svensk soppåse från ett villahushåll innehåller i snitt 37 procent brännbart restavfall (rätt), 31 procent förpackningar, 25 procent matavfall, 6 procent icke brännbart och 1 procent elektronik och farligt avfall. Snittlägenheten har 35 procent brännbart (rätt), 32 procent förpackningar, 27 procent matavfall, fem procent icke brännbart och en procent el och farligt avfall. Även vilken sorts förpackningar som finns i soppåsarna ligger i nivå med rikssnittet. 

plockanalys6

Matavfall 

I tunnorna för matavfall lyckas bodensarna träffa mer rätt, 94 procent av innehållet är sorterat rätt enligt plockanalysen. Lägenhetshushåll är lite bättre än villahushåll. Men förutom matavfall och trädgårdsavfall så hittade man även plastpåsar, kattsand, kläder, blöjor, trä, disktrasor, dammfilter, kalsonger, hundbajs, tvättservetter, kanyler, småbatterier och förpackningar i kärlen för matavfall. 

Bodens hushåll slänger i snitt 2,1 kilo matavfall per vecka, 1,3 kg i matavfallskärlet och 0,8 kg i soppåsen – omkring 38 procent av matavfallet eldas alltså upp i stället för att bli till biogas för bussar och andra fordon. Sorteringsgraden är därmed cirka 62 %, vilket är lägre än i Luleå (65%) och Piteå (70%).

Plockanalys4

Mindre avfall 

Sedan 2015 har den totala avfallsmängden i kärlen för brännbart matavfall och restavfall hos hushållen i Boden minskat med tolv procent. Vi slänger framför allt mindre i matavfallskärlet, från 1,87 till 1,38 kg/hushåll/vecka, en minskning med 26 procent. Det som slängs i tunnan för brännbart restavfall har minskat med fem procent, från 3,4 kg/hushåll/vecka till 3,26 kg/hushåll/vecka.  

Bodensarna har överlag mindre rest- och matavfall än svenskar i allmänhet. Hushållen i Boden: 4,6 kg/hushåll/vecka, ett genomsnittligt villahushåll i Sverige har i snitt 7,6 kilo mat- och restavfall per vecka och en lägenhet 6,1 kilo. 

Sorteringsgraden på matavfall har minskat sedan 2015, då slängdes 75 procent av matavfallet i tunnan för matavfall, men det som hamnar i matavfallstunnan i dag är i högre grad rätt sorterat. Samtidigt slänger bodensarna mer fel i matavfallskärlet (6%) än Luleåbor och Piteåbor (3%). 

Matsvinn 

I både brännbart restavfall och i matavfall hittades stora mängder mat som hade kunnat ätas, det vill säga matrester eller livsmedel som blivit gammalt, sånt som inte är till exempel skal, kärnor eller kaffesump. I snitt kastar varje hushåll i Boden bort 26 kilo ätbar mat per år (villor: 28 kg/år, lägenheter: 23 kg/år). Sedan 2015 har matsvinnet minskat i villahushåll men ligger oförändrat i lägenheter.  

matsvinn

Sorteringstips  

  • Både mjuka och hårda plastförpackningar sorteras som plastförpackningar. 
  • Förpackningar som samlas in behöver inte vara rena, men i alla fall tomma.
  • Är du osäker? Kolla in Bodens kommuns sorteringsguide (https://www.boden.se/kommunen/samhalle-och-gator/avfall-atervinning-aterbruk) eller sopor.nu.  
  • Kattsand och äggskal ska sorteras som brännbart restavfall, eftersom de har en negativ påverkan i biogasprocessen.

Tips för att minska avfallet 

Att sortera sitt avfall på rätt sätt är ett viktigt arbete för miljön.  

  1. Det bästa för miljön är att minimera våra inköp för att minska det osynliga avfallet från produktionen, och även minimera vårt eget avfall.  
  2. I andra hand kommer återbruk, att tänka second hand både när vi behöver köpa något och när vi vill göra oss av med något.  
  3. Om det vi har inte går att återanvända ska det materialåtervinnas och bli till nya saker. 
  4. Går materialet inte att återvinnas  så går det till förbränning och blir värme, energiåtervinning. 
  5. I sista hand, om avfallet inte kan återvinnas, så deponeras det, det grävs ned. 

På gång

  • 2024 tar kommunerna över ansvaret för förpacknings- och tidningsinsamlingen. Samma år blir det också obligatoriskt för alla Svenskar att sortera ut matavfall. 
  • 2025 Separat insamling av textilier 
  • 2026 Förpackningsinsamling i parker och på gågator 
  • 2027 ska all insamling av förpackningar och tidningar ske hushållsnära. Det kan till exempel innebära att villaägare får avfallskärl med flera olika fack. 
Senast uppdaterad: 2024-01-15