Bodens kommun förenklad logotyp

Meny

skogsmiljö med igenläggning av ett dike

Boden störst i länet på våtmarksrestaureringar

I Bodens kommun pågår just nu tre våtmarksprojekt i olika skeden, med insatser beviljade till en summa på över tio miljoner kronor. Med detta sticker Boden ut som den kommun som har sökt och beviljats störst medel för detta i hela Norrbotten.

Det första våtmarksprojektet av de tre som är beviljade nu inleddes i Edeforsbygden i höstas. Upprinnelsen är det lokala samarbetet för områdesutveckling i Edeforsbygden.

– Då identifierade vi ett antal områden där Edeforsbygden kan utvecklas och det här är ett av dem, säger Sven-Eric Ersson, projektledare.

En förstudie togs fram som grund för projektet. Restaureringsarbetet inleddes i höstas och kommer att pågå under flera år. I ett första steg sker åtgärderna på Sveaskogs mark inom Kvarnåns avrinningsområde. Projektet är till 90 procent finansierat genom den statliga satsningen på lokala naturvårdsprojekt (LONA), där Naturvårdsverket är medfinansiär via länsstyrelserna.

– Vi har ett mycket bra samarbete med Sveaskog som också sitter med i styrgruppen och följer upp arbetet tillsammans, säger Sven-Eric.

Projektägare är Bodens kommun med EDEK som projektledning och det lokala företaget BOMEK som utförare. Med rätt typ av lätt maskin som kan köra på myrarna, gallerskopa och kunskap, har BOMEK nischat in sig på just den här typen av våtmarksrestaureringar.

Ny generation

Bakom spakarna sitter Elias Eriksson, som är tredje generationen i familjeföretaget. Han har tidigare gjort liknande insatser på uppdrag av länsstyrelsen i andra kommuner och är en av få maskinförare i Norrbotten som specialiserats på detta.

En man som sitter i förarsätet på en traktor.

– Det är ju inte riktigt som att sitta och köra maskin som på andra typer av jobb. Det ska göras på ett visst sätt, material tas på olika ställen, man ska ha koll på grundvattnets flödesriktning och så får man dokumentera med mobilen, förklarar Elias.

Följeslagare är ofta hans pappa Per-Anders Eriksson som kör skördaren som kompletterar med huggning av de träd som behöver avlägsnas. De används sedan till pluggar när diken läggs igen.

Träd avkapade i ett dike

Per-Anders har följt skogsbrukets utveckling i många år och konstaterar att den typen av diken som sonen lägger igen nu har han själv grävt på uppdrag av skogsbolagen då det var en vedertagen del av skogsbruket.

– Tiderna förändras och det är bra att det här görs. Jag hoppas att fler förstår varför det är viktigt och vad det innebär, säger Per-Anders.

Många funktioner

– Anledningen till att våtmarksrestaurering är viktigt och prioriterat är att det fyller så många funktioner och har multipla nyttor. Återvätning av utdikade våtmarker förbättrar markens vattenhållande förmåga, minskar växthusgasutsläpp, gynnar biologisk mångfald och skapar attraktiva och rekreativa miljöer för friluftsliv, förklarar Elin Lindahl, miljöstrateg och projektledare för Bodens medverkan i Klimatneutrala Städer 2030.

Hon poängterar att det också betyder mycket att kunna gynna det lokala näringslivet och behålla och utveckla kompetensen lokalt. För BOMEK innebär uppdraget inte bara en ny gren i företaget utan också en trygghet att ha löpande uppdrag i närområdet i stort sett året runt i flera år.

Flera projekt

Det projekt som är inlett i Edeforsbygden sträcker sig över cirka 150 hektar mark. Hittills har ungefär tre kilometer diken lagts igen.

Igenlagt dike

Ytterligare ett område på 160 hektar, även det på cirka tre miljoner kronor, är beviljat. Där är projektet ännu i ett tidigt skede och dialog pågår med markägare.

Parallellt med satsningarna i Edeforsbygden har Bodens kommun beviljats 4 096 320 kronor i LONA-bidrag för att återställa våtmarken Flarkmyran, strax norr om Boden Industrial Park. Även det pågår till och med år 2028 och har en viktig roll för redan belastade vattendrag.

– Med EUs naturrestaureringsförordning och den kommande nationella planen får naturvården tydligare riktning och högre ambitioner – och vårt lokala arbete med våtmarker blir en konkret del av hur vi omsätter dessa mål i praktiken. Det känns också positivt att vi redan nu arbetar proaktivt och bygger upp systematik, erfarenhet och samverkan. På så sätt står vi bättre rustade när den nationella planen träder i kraft, och dessutom bidrar till fler nyttor under tiden, säger Elin Lindahl.

Läs mer om Bodens kommuns våtmarksprojekt.

Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

Logotyp LONA lokala naturvårdssatsningen

byline

Text av: Anna Bergström

Fotograf: Elias Eriksson, Anna Bergström

Publicerad: