Bodens kommun förenklad logotyp

Meny

En grusväg mitt i en skog.

Biologisk mångfald

Genom att skydda livsmiljöer, återställa våtmarker och planera hållbart vill vi skapa en friskare natur, ett bättre klimat och en attraktiv kommun att leva i.

Uppdaterad:

Varför är naturens mångfald viktig?

Biologisk mångfald betyder att det finns många olika växter, djur och svampar i naturen.
Den är viktig för att naturen ska fungera och ge oss rent vatten, mat och frisk luft.

I Boden arbetar vi för att ta hand om och stärka den biologiska mångfalden.
Vi gör det genom att skydda naturen, återställa våtmarker och skapa gröna platser i våra samhällen.

Våtmarker – naturens egna hjälpare

När vi återställer våtmarker får både naturen och vi människor många fördelar:

  • Mindre risk för översvämningar: Våtmarker tar upp och håller kvar vatten vid kraftiga regn.
  • Renare vatten: De fångar upp näringsämnen och föroreningar så att vattnet i sjöar och åar blir renare.
  • Fler djur och växter: Våtmarker är hem för många arter. När vi återställer dem ökar livet i naturen.
  • Bättre för klimatet: Våtmarker binder kol och minskar utsläpp av växthusgaser.
  • Fina platser för friluftsliv: Här kan vi promenera, titta på fåglar och njuta av naturen.

I Boden satsar vi på att återskapa våtmarker för att skydda klimatet, stärka naturen och skapa ett grönare landskap för alla.

En man och en kvinna står i skogen.

Varför gjordes förstudien?

I april 2024 fick Bodens kommun och Edeforsbygdens ekonomiska förening (EDEK) stöd från Länsstyrelsen genom LONA-bidraget – ett statligt stöd till lokala naturvårdsprojekt. Syftet var att undersöka var det finns uttorkade eller utdikade våtmarker i Edeforsbygden.

Förstudien pågick till november 2025.

Under lång tid har många våtmarker i Sverige dikats ut för att skapa mer mark för skogsbruk och jordbruk.
När vattnet leds bort från våtmarker försvinner viktiga livsmiljöer för växter och djur. Marken slutar också fungera som en naturlig vattenbuffert och kolsänka, vilket kan leda till mer klimatpåverkan och sämre vattenkvalitet i våra vattendrag.

Vad ingick i arbetet?

I förstudien har vi:

  • Kartlagt våtmarker som avrinner till Spikseleån, Urstjärnälven, Flarkån och Bredträskbäcken.
  • Bedömt möjligheterna att återväta marken.
  • Fört dialog med markägare och gjort en omvärldsanalys.

Projektägare: Bodens kommun
Drivit projektet: EDEK

LONA-bidraget (statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt) har medfinansierat genomförandet.

Logotyp LONA lokala naturvårdssatsningen

En barriär av stockar byggs i marken i en skog.

Varför genomförs våtmarksprojektet?

Projektet startar efter förstudien som visade vilka områden som passar att återställa.
Bodens kommun och EDEK har fått drygt 3 miljoner kronor i stöd för att genomföra arbetet.
Satsningen är möjlig tack vare lokalt engagemang, samverkan och den kunskap som finns i bygden.
Arbetet skapar också jobb för lokala företag och stärker utvecklingen i Edeforsbygden.

Vad görs i projektet?

I projektet återställs våtmarker genom att:

  • Plugga diken och återställa naturliga vattenflöden
  • Skapa bättre livsmiljöer för växter och djur
  • Stärka fiskbestånd, bland annat av harr och öring
  • Minska utsläpp av växthusgaser från torvmarker

På lång sikt leder arbetet till:

  • Ökad biologisk mångfald
  • Naturligt skydd vid höga vattenflöden
  • Renare vatten
  • Ett tydligt bidrag till klimatmålen

Arbetet ligger i linje med kommunens miljömål och med Bodens deltagande i Klimatneutrala Städer 2030.

Projektägare: Bodens kommun
Driver projektet: EDEK
Markägare: Sveaskog
Projektet pågår: 2025-2027

LONA-bidraget (statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt) har medfinansierat genomförandet.

Logotyp LONA lokala naturvårdssatsningen

Karta över Boden med ett rött markerat område öster om Norra Svartbyn, nära Torkkölen.

Varför genomförs projektet?

Flarkmyran ligger sydöst om Boden och är ett område på cirka 45 hektar. Marken dikades på 1970–80-talet för att öka mängden skogsmark. När våtmarker dikas ur kan näringsämnen som tidigare varit bundna i marken läcka ut till närliggande vattendrag.

I det här området rinner näringen vidare till bland annat Lörbäcken och Persöfjärden, som redan är hårt belastade. Därför är restaureringen av Flarkmyran särskilt viktig. Genom att återställa våtmarken minskar vi näringsläckage och förbättrar vattenmiljöer i hela området.

Projektet har fått drygt 4 miljoner kronor i LONA-bidrag för att genomföras.

Vad innebär projektet?

  • Igenläggning och pluggning av skogsdiken.
  • Minskad näringsbelastning till närliggande vattendrag.
  • Minskade utsläpp av växthusgaser.

Långsiktiga effekter

  • Bättre vattenkvalitet och stöd för att nå miljökvalitetsnormer för vatten.
  • Ökad biologisk mångfald.
  • Naturligt skydd vid höga vattenflöden.
  • Bidrar till att nå klimatmålen.

Projektägare: Bodens kommun
Markägare: Bodens kommun
Projektet pågår: 2025-2028

LONA-bidraget (statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt) har medfinansierat genomförandet.

Logotyp LONA lokala naturvårdssatsningen

Invasiva arter – naturens ovälkomna gäster

Invasiva arter är växter och djur som inte hör hemma här och som sprider sig snabbt.
De tränger undan våra inhemska arter och gör att viktiga livsmiljöer försvinner. På sikt kan hela ekosystem påverkas.

Så sprids invasiva arter

  • Genom handel och trädgårdsodling.
  • Via jord, fyllnadsmassor eller transporter.
  • När växtdelar följer med mark eller maskiner.

Varför är detta ett problem?

  • De kan skada naturen och tränga undan andra arter.
  • De är svåra och dyra att bekämpa när de väl etablerat sig.
  • De orsakar kostnader för både samhället och markägare.

Att stoppa spridningen skyddar både naturvärden och biologisk mångfald.

Vilka arter måste du bekämpa och rapportera?

Enligt EU:s regler är det förbjudet att sprida, sälja eller odla vissa invasiva arter. Som fastighetsägare måste du bekämpa dem på din mark och rapportera fynd i Artportalen.

Så bekämpar du invasiva växter på land

När du arbetar med invasiva växter är det viktigt att växtdelar och jord inte sprids vidare.

Genom att följa dessa råd minskar vi risken för spridning och skyddar vår natur:

  • Lägg allt växtmaterial i säckar och lämna det som brännbart avfall eller på ÅVC – aldrig i komposten eller i naturen.
  • Jord som kan innehålla rötter eller frön ska också tas om hand och lämnas på rätt plats.
Några personer som står framför träd.

  • Transportera växtavfall väl förpackat så att inget faller av under färd.
  • Lämna avfallet på kommunens plats för brännbart avfall eller på särskild uppsamling på ÅVC.
En blå bil kör längs en väg bredvid en annan blå bil.

  • Tvätta redskap, stövlar och handskar noggrant innan du använder dem på en annan plats.
  • Rengör släp, maskiner och fordon från jord och växtdelar för att minska risken för spridning.
Illustration som jämför smutsiga stövlar som inte rengörs med en person som borstar rena stövlar.

  • Kontrollera jord och krukor när du köper växter eller byter med andra – många växter sprids via handeln.
  • Ta inte med frön eller växtmaterial hem från resor. Det kan föra hit arter som vi inte vill sprida.
Illustration som visar att det är fel att ta med växtdelar i en container och rätt att istället ta med en souvenir som en tavla.

Kontakt

Medborgarservice

E-post: kommunen@boden.se

Telefon: 0921-620 00